Design / Inspiration
Skräp och provokation
Den mångfasetterade kreatören Katrin Greiling drivs av att provocera. Vi fick en inblick i hennes studio i Berlin.
Den senaste tiden har Katrin Greilings studio i centrala Berlin sett ut som en återvinningsstation. Rummet har fyllts av kartongbitar från gårdens container, gamla kanvastyger, spillbitar i bok och ek som är kvar från en köksbänk, och en skumgummimadrass som ärvts från en förskola. Här finns också hennes ”coronasamling” av barnstolar som hon ännu inte bestämt vad hon ska göra med.
Förutom att vara en rolig utmaning har detta maniska samlande av skräp också haft ett högre syfte. Katrin Greiling, som är utbildad i Sverige och som fortfarande spenderar mycket tid här, har designat ett par fåtöljer, ett soffbord, ett podium och en fönsterinstallation i 99 procent återbrukat material för väskmärket Sandqvists butik i Berlin-Mitte. För henne själv har projektet varit en ögonöppnare, och en undersökning i hur formgivare måste jobba framåt.
– Att rita något och beställa nytt är så enkelt … I stället för att jobba som en ingenjör liknade mitt arbete för Sandqvist mer en ”bricoleur”, där jag gestaltade med det material som jag lyckats samla och som var direkt tillgängligt. Processen var delvis svettig och kaotisk. Det är lätt att man flyr och tar den säkra vägen. Osäkerheten är jobbig, men jag har hittat ett sätt att jobba som kommer att ge mig mycket i framtida projekt. Om jag ska rita en soffa till exempel, kommer jag att ta in det som jag lärt mig i den här gestaltningsprocessen. Att jobba med skumgummi ifrågasätter jag stort. Alternativa, hållbara material kräver kanske ett annat formspråk. Den översättningen – från ett materials särskilda egenskaper till den bästa formen för det givna materialet – är en givande process. Vilka hållbara, naturliga material finns det som tillåter en särskild form?
Förutom att ta ett helhetsgrepp om materialprocessen har Katrin Greiling även stått för hela produktionen själv.
– Stoppningen till fåtöljerna var länge ett frågetecken. Jag försökte på olika sätt med olika mattprover. Men komforten är också viktig och frågan är hur mycket man vill kompromissa. Turligt nog fick jag ta över en nästan oanvänd madrass som annars skulle ha hamnat på tippen, säger hon.
”I stället för att jobba som en ingenjör liknade mitt arbete för Sandqvist mer en ”bricoleur”, där jag gestaltade med det material som jag lyckats samla och som var direkt tillgängligt. Processen var delvis svettig och kaotisk.”
Katrin Greiling
Även om material och starka former alltid får ta mycket plats i Greilings design – som när hon med enkla knep aktualiserade Walter Gropius fåtölj F51 till Bauhaus 100-åriga jubileum, eller när hon i skapandet av vägglampan Drei i stål leker med den geometriska formen av en triangel – var det extra viktigt att hitta en transparens i Sandqvist-projektet. De enkla pappskivorna är synliga i soffbordet, och köksbänkens spillbitar ger fåtöljerna sin tydlighet.
– Det är en transparent, ärlig konstruktion. Jag vill bort från den negativa konnotationen av skräp, och vända det till till något positivt. För mig var en viktig parameter att hitta ett slags formspråk som tillåter skräpets olikheter och samtidigt skapa visuellt tilltalande möbler. Det är en tidskrävande process att i samlandet samtidigt formulera designen och utförandet, säger Katrin Greiling.
Oavsett om det handlar om att fota en byggnad, inreda en lokal eller formge en möbel, drivs Greiling av samhället runt henne. I Mellanöstern var det den enorma kulturella mångfalden som inspirerade till bland annat Safarsoffan, som är uppbyggd av olika lager madrasser som tillsammans skapar en helhet.
– Det inspirerar mig som formgivare att göra små kommentarer. Min uppgift är att provocera, att träda in i en dialog med den som brukar objektet, som i sin tur får bidra med sin estetik och kunskap så att objektet blir helt. Just nu arbetar jag med att inreda en förskola, och då handlar det mycket om allas lika värde. Hur kan jag översätta det i mitt formspråk? Jag försöker upplösa gränser och sedan hitta ett sätt att binda ihop det.
Jonna Dagliden Hunt
”För mig var en viktig parameter att hitta ett slags formspråk som tillåter skräpets olikheter och samtidigt skapa visuellt tilltalande möbler.”
Katrin Greiling
