1. Prix Découverte 2023 Fondation Louis Roederer

En utställning i mäktiga Église des Frères-Prêcheurs med tio projekt av morgondagens potentiella stjärnfotografer. Det är genomgående mycket hög nivå på projekten och som betraktare påminns man om människans grymhet och styrka, om sina egna privilegier och om historiens ständiga snurror, om hur vi inte lär men hur kreativiteten hela tiden leder till öppnade ögon, nya sätt att förstå, ouppmärksammade perspektiv, och hopp. Det eftertraktade priset Discovery Award Louis Roederer Foundation på 15 000 euro gick under invigningsveckan till Isadora Romero, med projektet Fume. Root. Seed. Publikens pris, med en vinstsumma på 5 000 euro, gick i år till Soumya Sankar Bose med det drabbande projektet A Discreet Exit Through the Darkness.

2. Wim Wenders, My Polaroid Friends

För den tyska filmmakaren, författaren och fotografen Wim Wenders hade polaroidbilder en liknande funktion som dagens mobilsnaphots – de representerade ett slags fotografisk anteckningsbok, med den skillnaden att polaroiderna blev till tryckta ”original”. Under filmningen av The American Friend i Hamburg och Paris 1976 fotade Wenders sina skådespelare under förberedelserna och ibland mellan scenerna, samtidigt som teamet av kontinuitetsskäl tog polaroider av varje scen. Även i själva filmen användes polaroidkameror av huvudrollsinnehavaren, Dennis Hopper. Utställningen My Polaroid Friends förflyttar betraktaren rakt in i en filmisk värld, laddad av en David Lynch-esque stämning som håller närvaron intakt.   

3. Scrapbooks: Inside The Imagination Of Filmmakers

En scrapbook är en sorts kombination av fotoalbum och dagbok, med skisser, klistermärken, frimärken, vykort, tidningsurklipp, biljetter ... Bland många filmskapare har scrapbooks blivit en konstnärlig genre i sig själv: ett verktyg för att komponera nya visuella världar. Avantgardistiska filmskapare som Derek Jarman, Agnès Varda, Chris Marker, Pedro Costa och Bertrand Mandico är några av dessa filmskapare vars scrapbooks visas här. Som betraktare får man en inblick i filmskapandet och tillgång till privata dokument, och bjuds in till hjärtat av den kreativa processen.

4. The Dior Award for Photography and Visual Arts Award for Young Talents

12 konstnärer mellan 22 och 44 år från några av världens mest prestigefulla foto- och konstskolor visar upp sina talanger. Årets vinnare heter Iris Millot och hon vann med fotoserien Mont Lion, där hon dokumenterat sin gammelmoster Hélène som under de senaste 40 åren har brukat familjens mark. Jag föll personligen mer för Jermine Chuas fantastiska associationsvideoverk Word of Mouth (som vann juryns Honorable Mention), Kyle Keeses musikvideo- och fotoverk Baker Miller Pink och Lucia Moróns komplexa projekt om brudar och giftermål.

5. Theaster Gates : Min | Mon

”Min” betyder folk/människor på japanska, och ”Mon” betyder grind/port. I sina verk undersöker Theaster Gates kulturell identitet, religion, assimilering, skönhetsstandards etc. genom bland annat film, foto, skulptur och ljud. I Lumas La Grande Halle möts man av ett antal belysta verk i en nedsläckt hall. Här spelas en magnetisk video på stor filmduk, här finns Gates personliga arkiv bestående av över 2 500 LP-skivor i en bar med (av konstnären) nyproducerad sake, här finns verk som lyfter Gates utforskande av österländsk kultur och filosofi, andra som grundar sig i Black is Beautiful-rörelsen. Och här finns en mängd fascinerande trådar och kopplingar att upptäcka.

—> Värt att se är även Zofia Kuliks storskaliga, svartvita collage i Splendor of the Artisan, Charles Frégers sprakande Aam Aastha, Saul Leiters Assemblages, och utställningen Søsterskap, där bland andra Moderna Museets curator Anna Tellgren har varit med och valt ut konstnärer från den samtida nordiska fotografiscenen. Här visas bland andra en personlig favorit: Hanna Modigh, veteranen Annika Elisabeth von Hausswolff och danska upptäckten Fryd Frydendahl.

—> I den högresta Luma-byggnaden finns slutligen den mycket fina Diane Arbus-utställningen Constellation som inte ska missas. Här råder fotografiförbud och det är oväntat skönt att inte ens ha valet att ta en egen bild av hennes dokumentationer. Fint hängt och otroliga fotografier, många av dem kända för de flesta men värda att betraktas igen och igen.

Karolina Modig