ART NOTES x
SÖDERTÄLJE KONSTHALL

Sergej Parajanov
A Right to Dream
Södertälje konsthall
2025.10.04–2026.02.22

Södertälje: Södertälje konsthall visar den georgisk-armeniske filmskaparen och bildkonstnären Sergej Parajanov. Ett urval av collage, assemblage och filmfragment tecknar bilden av en konstnär som trotsade både censur och konventioner – och som i dag hyllas som en ikon för frihet, poesi och gränsöverskridande skapande.

– Södertälje konsthall visar konst som speglar vårt samhälles stora utmaningar via konsten. Den här utställningen talar om vikten av fritt konstnärligt skapande genom ett konstnärskap som överlevt både censur och tid, berättar Maja-Lena Molin, konstnärlig ledare på Södertälje konsthall.

Utställningens curator, Sona Stepanyan, beskriver Sergej Parajanov (1924–1990) som en visionär som sprängde gränser mellan genrer och uttryck.

– Parajanov var en filmskapare som förändrade språkets själva struktur. Han suddade ut gränserna mellan film, poesi, folklore och bildkonst. Hans verk är som levande fresker där varje rörelse och varje färgton bär symbolisk betydelse. 

Parajanov föddes i Georgiska Tbilisi i en armenisk familj, mitt i ett mångspråkigt och mångkulturellt samhälle. Den geografiska korsningen mellan Asien och Europa kom att prägla hela hans konstnärskap. Hans far drev en antikaffär, och redan som barn omgavs Sergej av föremål, mönster och berättelser som han senare skulle väva in i sina verk. I sina collage använde han ofta trasiga porslinsbitar, tyg och smycken – minnessaker som människor i hans närhet räddade åt honom under Sovjettiden.

– Han var en bevarare av berättelser. Om någon kom med en krossad vas eller ett gammalt smycke visste de att Parajanov skulle ge det ett nytt liv. I hans händer blev vardagliga fragment till konst och deras berättelser fick leva vidare, berättar Stepanyan.

Sin inspiration hämtade Parajanov från folkets myter, sagor och ritualer. I filmen Shadows of Forgotten Ancestors (1965), inspelad i de ukrainska Karpaterna, lät han ortsbor spela sig själva och dokumenterade verkliga ceremonier snarare än iscensatta scener.

Hans mest kända verk, The Color of Pomegranates (1969), är ett poetiskt porträtt av den armeniske trubaduren Sayat Nova. Filmen blev snabbt legendarisk för sitt bildspråk, där varje tablå liknar ett miniatyrmåleri, och där färg, ljud och symboler ersätter traditionell berättelse.

– Det är en film där tiden inte rör sig linjärt utan som en dikt. Varje färg representerar ett sinnestillstånd där själen rör sig från vitt till rött och vidare till svart.

Trots sin skönhet blev filmen förbjuden i Sovjetunionen. Parajanovs öppna både politiska och personliga ställningstaganden gjorde honom till en obekväm figur för regimen; hans konstnärskap ansågs vara estetiskt avvikande och hans sexualitet alltför könsöverskridande – vilket  tillslut ledde till att han fängslades och dömdes till nära fem år i arbetsläger. Det var under denna fängelsetid som han började han skapa collage: “komprimerade filmer”, som han kallade dem.

Stödet från omvärlden var stort. Regissörer som Andrei Tarkovskij och skådespelaren Marcello Mastroianni engagerade sig för hans frigivning. Modeikonen Yves Saint Laurent skickade kostymer och tyger till honom – både för filmproduktioner och till de collage han senare skapade i sin ateljé. Utställningen i Södertälje konsthall är den första i Skandinavien som presenterar originalverk av Sergej Parajanov, där flera har lånats in från Parajanov-museet i Jerevan. Förutom collage och teckningar visas arkivbilder, filmsekvenser och scener som tidigare censurerats bort.

– Vi ville visa både konstnären och människan. Han talade själv alltid om just människan, aldrig om systemet. Hans konst handlar om att bevara det mänskliga, även i tider av förtryck och hans verk är djupt förankrade i livet – i språket, kärleken, tron och motståndet, säger Stepanyan. 

I Armenien är Parajanov i dag en nationalikon. Hans hus i Jerevan har förvandlats till museum och är en självklar destination för landets skolelever. Samtidigt har hans inflytande spridit sig långt utanför Kaukasus.

– Många samtida konstnärer och filmare, från Pedro Almodóvar till Roy Andersson, bär spår av hans bildvärld. Till och med Lady Gaga har använt referenser från The Color of Pomegranates i sin musikvideo 911.

Utställningen, som visas i samarbete med Parajanov-museet i Jerevan, blir ett sällsynt tillfälle att möta en konstnär vars liv och verk fortsätter att inspirera nya generationer – inte minst i en tid där gränser återigen dras mellan människor.

– Parajanov lär oss att inte kompromissa. Att fortsätta tro på skönheten, på empati och på mänskligheten, avslutar Sona Stepanyan.

Erika Sahlqvist