Etnobotanik – relationen mellan människa och växtriket – står i centrum för utställningen. Bohlin har länge intresserat sig för växter, och 2023 var hon i Värnamo för att arbeta med ett offentligt uppdrag. I dag står bronsskulpturen Lika botar lika – Lunglaven i Järnvägsparken i byn Horda, som när järnvägen kom växte från by till samhälle. Hos Hembygdsföreningen fick Ebba Bohlin läsa ett faksimil av ett verk från 1600-talet om växter i trakten. Hon fick också reda på att ett av originalen i dag finns på Hagströmerbiblioteket.

Väggarna täcks i den gamla tingssalen av ovärderliga böcker, och i montrarna ligger en del böcker, lika mystiskt gamla som vansinnigt vackra skulpturer, och på blå ark presenterar konstnären bilder som fungerar som en slags minnesnoteringar över hennes arbetet. På en bild står en äldre kvinna böjd över ett böljande fält. Det är Vivi Täckholm (1898–1978), en svensk botanist som vid 28 år ålder flyttade till Kairo och i dag är vida berömd för sitt arbete, vilket lade grunden för herbariet i Kairo, Afrikas främsta botaniska institution. I samma monter ligger ett uppslag av en av hennes böcker med en bild på en krans. I bokhyllan ligger en krans som konstnären bundit av rosmarin – ett konstverk som bär titeln För minnet och som minner om att rosmarin är en ört som sedan antikens dagar ansetts ha förmågan att främja minnet

I en monter finns avbildningar av dödliga växter och på några bilder ser vi konstnärens hand som håller i växter. Från Capri finns ett porträtt av en man som hon träffade på en promenad. Han visade sig vara född på ön och kunnig om naturen, och delade med sig av sina kunskaper. Mötet avslutades med vinlunch i skuggan. 

Enligt Bohlin har arbetet med utställningen handlat mycket om döden, vilket låter mer dramatisk än det upplevs i utställningen. Att acceptera att döden är en del av livet och ingår ju i att vara människa. I Sverige har almsjukan dödat miljontals träd – ett av dem växte på Öland där det sågats ner och senare skivats upp av konstnären. Nu utgör det grunden för verket Embla, vars motiv är lånat ur boken Book of Book of Time från sent 1400-tal. Enligt nordisk mytologi är Embla stammodern för människosläktet; en representant för livskraft och visdom. Hennes träd var almträdet och må hennes styrka hjälpa oss att stävja svampsjukdomen som drabbar almarna.  

I utställningen presenteras flera skulpturer. Konstnären har 3D-scannat sin egen figur och växtfragment, här tar de plats printade i majsstärkelse vilket ger en balans till allt det gamla. Hur mycket vi än lär oss om dåtiden är det bara i vår nu vi kan verka, se och agera.

Ingen får vara ensam i det här rummet. Ebba Bohlin har fått möjlighet att botanisera bland verken under uppsikt, och som besökare är jag nogsamt bevakad av en bibliotekarie.

Det finns nu möjlighet att boka en visning av utställningen. Gör det. Ebba Bohlin och hennes arbete inspirerar.

Jenny Danielsson