På Haus der Kunst i München öppnas ett rum där lek, kropp och tanke får samexistera, och där konsten börjar i görandet snarare än i betraktandet. Art Note skribent Erika Sahlqvist har besökt utställningen For Children: Art Stories Since 1968 tillsammans med sina barn.

På Haus der Kunst har hela museet ställts om. For Children: Art Stories Since 1968 breder ut sig genom salar, korridorer och ut mot terrassen – inte som en traditionell utställning, utan som en miljö att gå in i. Här finns inget tydligt “före” och “efter”. Istället rör sig besökaren genom ett landskap av verk som vill bli använda.

Utställningen tar sin utgångspunkt i en enkel men omvälvande idé: att barn inte bara är mottagare av konst, utan en publik att ta på allvar – som jämlika deltagare och ibland medskapare. Genom verk från slutet av 1960-talet och framåt tecknas en annan konsthistoria, där konstnärer världen över har vänt sig direkt till barn, inte för att förenkla, utan för att öppna. Jag besöker utställningen med mina barn, tre och sex år gamla. De tvekar inte. De springer, bygger och kastar sig in i verken.