Joel Halldorf vid sitt skrivbord. Foto: Zandra Erikshed.

Litteratur / Inspiration

På nattduksbordet: Joel Halldorf om självbedrägeri och Mörkrets hjärta

Du är vad du läser är ett uttryck som knappast i sin fulla vidd kan appliceras på mänskligheten, men som onekligen bär på något spännande. I Art Notes nya format ”På nattduksbordet” berättar kända profiler om sina aktuella läsvanor och tankar om litteratur. Först ut är teologen och professorn Joel Halldorf i samtal med Linda Waxin.

Jag har funderat mycket på de frågor vi ställer varandra för att få en inblick i den andre när vi först träffas. I Sverige ofta: Vad jobbar du med? Var bor du? Har du barn? Vad de frågorna gör med oss på daglig basis; hur vi snabbt kategoriserar människor utifrån svaren vi får. För att inte tala om den bedrägliga kuggfrågan: Hur mår du?

Hur hade det varit om frågorna istället hade varit: Vad funderar du mycket över just nu? Vad lyssnar du på? Och så klart, min egen favorit: Vad läser du?

Bakom varje tänkande, skapande och skrivande person finns ett ofta osynligt bibliotek. Med formatet ”På nattduksbordet” vill vi ge er som har Art Notes på ert digitala nattduksbord en chans att få en inblick i dessa dolda skatter, i hopp om att er läsning ska berikas på nya sätt.

Först ut är teologen och kyrkohistorikern Joel Halldorfs nattduksbord. Han är en sann läsningsvurmare, aktuell med boken Reading Matters (NYU Press, 2026), och driver Läsarpodden tillsammans med Patrik Hagman. Han beskriver sitt nattduksbord som en möbel i svartmålat trä med ett skåp under bordsytan.  

Joel Halldorf, Makten och det heliga – den religiösa vändningen i världspolitiken (2026). Fri Tanke förlag.

Joel Halldorf, Reading Matters: A History for the Digital Age (2023). Fri Tanke förlag.

Vi träffas via skärm dagen efter att alla svenska röster har räknats, och Halldorf är nyss hemkommen från Portugal, där han talade på Book 2.0 - the future of reading. I valrörelsens slutspurt har professor Halldorf varit en mycket aktiv debattör, med sina egna röda linjer mot nationalism och inskränkningar i religionsfriheten. Han har under månaderna som lett fram till valet lanserat sin bok Makten och det heliga: den religiösa vändningen i världspolitiken (Fri Tanke, 2026) samt gått i clinch med både Kristdemokraterna och Svenska kyrkan. Min första fråga till Joel är därför den mycket enkla:

Du verkar oerhört produktiv, hinner du verkligen läsa?
– Skumma hinner man alltid. Men vill man försjunka i en text är det ett annat sorts tillstånd än då man är väldigt produktiv med sitt eget skrivande eller diskussioner på sociala medier. Det tillståndet blir ofta lidande med min livsstil. Så jag försöker hitta tider för det där jag parerar det så jag verkligen får tid att läsa. På morgonen när jag vaknar, efter att jag sprungit, eller på kvällen, om jag inte är för trött. Det bästa är att bli slukad av en bok, då hittar man alltid tid.

Vad drev dig att skriva Reading Matters (på svenska Bokens folk: en civilisationshistoria från papyrus till pixlar (2023))?
– Det var känslan av att den digitala tekniken inte bara förändrar samhället där ute utan också mig själv. Att jag, som har varit en läsare sedan jag var fem år och läst jättemycket från tioårsåldern, uppfattade att det blev allt svårare att läsa. Att jag blev sämre på någonting som jag kunde när jag var barn. Jag ville förstå vad det beror på.


En bok som har betytt väldigt mycket för mig är Joseph Conrads Mörkrets hjärta. Den har en blick för det absurda i många situationer som på ytan vill framställa sig som rationella och rimliga.


Du har varit en aktiv debattör i valrörelsen. I det läge som Sverige befinner sig i, vilken bok borde alla ”tvingas läsa” om du fick bestämma?
– Simone Weils bok om att avskaffa de politiska partierna, eftersom den hjälper en att se en utveckling där politiken under de senaste åren har övergett sina ideologiska ståndpunkter för att driva partier som Liberalerna AB, eller Socialdemokraterna AB, eller Kristdemokraterna AB. Alltså: bolaget ska gå bättre och vinna fler marknadsandelar. Det är precis den utveckling som Simone Weil förutspådde redan på 1940-talet. Det börjar handla om att vinna snarare än att vara trogen grundidéerna. Så den tror jag är en väldigt viktig bok.

Finns det något skönlitterärt verk som känns viktigt att lyfta nu?
– En bok som har betytt väldigt mycket för mig är Joseph Conrads Mörkrets hjärta. Den har en blick för det absurda i många situationer som på ytan vill framställa sig som rationella och rimliga. I det här fallet är det koloniseringen av Kongo som är föremålet. Men också för hur människan kan dras ner i det här mörkret själv. Antingen genom att förföras av mörkret eller genom att vägra att se det för vad det är. Det är en bok som kräver lite eftertanke. Jag tycker den är väldigt bra just för att den handlar om kolonial exploatering – ett tema som nästan är helt frånvarande i debatten idag.

Vilket ”alltidverk” är det beständiga på ditt nattduksbord?
– Dag Hammarskjölds Vägmärken.

Vad ligger på ditt nattduksbord just nu?
– Jag har precis börjat med Amanda Romares Judas eftersom jag ska ha ett samtal med henne på min frus kulturcafé Babettes om ett par veckor. Inför Bokmässan ska jag också läsa brevväxlingen Varför krig? mellan Freud och Einstein. Jag och Per-Magnus Johansson ska samtala om den på mässan. Och inför ett kommande avsnitt i Läsarpodden ska jag för första gången läsa Ökenbrevet av Göran Tunström.

Sigmund Freud och Albert Einstein, Why War? (1933). Warbler Classics.

Göran Tunström, Ökenbrevet (2016). Albert Bonniers Förlag.

Vad har du läst i sommar? 
– Jag läste Per Svenssons När jag dog. Den var fin, gripande. Och så läste jag Jane Austens Förnuft och känsla. Jag tycker att hon är otroligt skarp i sin människokännedom, och hon har också en förmåga att avslöja en slags uppblåst tomhet som är aktuell i vår tid. Jag läste den samtidigt som J.D. Vances självbiografi Communion. Så det fanns någonting i Jane Austens blick, överförd på J.D. Vance, som blev väldigt avslöjande. Boken handlar om hur han blev kristen igen. För mig kändes den som lite av en orgie i självbedrägeri. 

Vilken skrivande person fascinerar dig mest just nu?
– Marilynne Robinson, den amerikanska författaren till Gilead och en rad andra böcker. En av hennes nya har jag på nattduksbordet och i väskan just nu, Genesis. Det är hennes läsning av Första Mosebok. Många är bara intresserade av de olika historiska lagren och vissa bibelforskare förenklar textens komplexitet, men hon tar sig verkligen an Första Mosebok som en bok skriven av skickliga författare. Jag tycker också att hon själv är en fantastisk författare, med en otrolig närvaro i sina texter. Hon har förmågan att omsätta sin kristna, reformerta, kalvinistiska världsbild i vackra berättelser. Hon skriver mycket om teman som ligger nära mitt hjärta, som uppmärksamhet, hur och var i livet man möter nåden, barmhärtighet och brustenheten i världen.

Vilka tre böcker vill du lägga till Art Notes läslista som dina rekommendationer?
– The Godless Crusade av Tobias Cremer, Genesis av Marilynne Robinson; Bekännelser av Augustinus.

Vems nattduksbord tycker du vi ska besöka härnäst?
– Johannes Anyuru!

Ett par dagar efter intervjun kommer bilden på Joels nattduksbord, som jag har bett om.

Det är inte alls svart, utan ljust grått.

I mejlet skriver han: ”Oklart vad det säger om mig att jag beskrev ett nattduksbord som vi bytte ut för tre år sedan? Så här ser det ut – katten ville vara med på bild!”

Marilynne Robinson, Genesis (2024). Little, Brown Book Group.

Augustinus, Bekännelser (397). Artos & Norma Bokförlag.

Tobias Cremer, The Godless Crusade (2023). Cambridge University Press.

Joel Halldorfs nattduksbord + katt.

Simone Weil, Om de politiska partiernas allmänna avskaffande (1943). H:ström Text & Kultur.

Joseph Conrad, Mörkrets hjärta (1902). Modernista.

Amanda Romare, Judas (2026). Natur & Kultur.

Dag Hammarskjöld, Vägmärken (1963). Albert Bonniers Förlag.


Bokmässetips! Ska du till bokmässan och är nyfiken på den nya bibelöversättningen eller det omtalade nyintresset bland unga för religion och existentiella frågor, tipsar vi om fredagsseminariet: Bibeln är tillbaka – men varför nu? Unga, oro och mening, där Joel deltar. Samt Betlehemskyrkans program under mässan, där du utöver Joel och Bibeln, hittar flera spännande ämnen och debattörer. 

Har du tips på personer vars läsning vi borde lyfta mejla: info@artnotes.se


Linda Waxin