Konst / Utställning

Spåren av det som osynliggjorts

Aerpiemaahtoe
Accelerator
2026.09.12 – 2027.02.14

Stockholm: På Accelerator i Stockholm undersöker Aerpiemaahtoe samisk kunskap, historieskrivning och relationen till landskapet. Erika Sahlqvist har besökt en utställning som väcker frågor om vilka berättelser som får ta plats och om kunskapen som lever vidare trots historiska oförrätter.

Aerpiemaahtoe – ”traditionell kunskap” eller ”arvskunskap” på sydsamiska – är en utställning som vuxit fram ur Bildmuseets och Gaaltije Saemien Museums fleråriga projekt Art & Truth-Telling. Utställningen öppnade vid ett viktigt historiskt ögonblick. Nyligen lämnade Sanningskommissionen för det samiska folket över sin slutrapport till regeringen som bygger på ett uppdrag att bland annat kartlägga den politik som förts gentemot samerna, samt hur historiska oförrätter påverkar samers villkor i dag. Det är frågor som även lyfts fram i utställningen på Accelerator.

Det första som möter besökaren är Julia Rensbergs verk Dubpenegaskene, som består av stommen till en familjekåta. Verket utgår från berättelsen om hennes morfar, som på 1950-talet tvingades riva sina kåtor och flytta närmare bilvägen. Spår av samiskt liv är centrala i utställningen: vilka som syns, vilka som försvinner och vilka som erkänns som kunskapsbärare.

”När staten och andra aktörer gör anspråk på allt mer mark blir frågan om vilka spår som erkänns också politisk.”

Erika Sahlqvist

Hos Rensberg är förhållandet till marken centralt. I kåtans konstruktion och i naturmaterialen finns en kunskap som inte behöver formuleras i en manual. Hon arbetar bland annat med starr: ett gräs som traditionellt skördats för att användas i skor för att hålla fötterna varma. De återvänder år efter år till de platser som ger bäst skörd. Användningen av marken lämnar spår, men inte nödvändigtvis genom byggnader eller vägar. När staten och andra aktörer gör anspråk på allt mer mark blir frågan om vilka spår som erkänns också politisk. 

Hos Sissel M Bergh finns landskapets historia lagrad i språket. Den sydsamiska konstnären, forskaren och filmskaparen undersöker hur historieskrivning formas i samspelet mellan fakta, myter och politiska intressen. I sydsamiska ortnamn kan information om en plats finnas bevarad – hur landskapet ser ut, vad som växer där och hur människor har levt i relation till det. Men namngivandet är också politiskt. Bergh undersöker hur ortnamn och historieskrivning har använts i nationaliseringsprocesser och hur felaktiga föreställningar om samisk historia har etablerats som sanningar.

Det verk som dröjer sig kvar starkast hos mig är Elme Ämtings installation som tar sin utgångspunkt i konfiskeringen av samiska trummor i Åseleområdet. År 1725 togs 26 trummor vid Åsele marknadsplats av prästfolk från Härnösand. Trummorna var inte bara föremål, utan användes som andliga redskap för vägledning och kontakt med andra dimensioner. När de konfiskerades inskränktes också en praktik och ett sätt att förstå världen.

Ämting, som själv har rötter i trakterna kring Sjeltie (Åsele), har sökt sig tillbaka till kunskapen och lärt sig att göra trummor genom en sameförening. På så vis har hon kunnat återföra kunskapen om trumman till sin familj. 

För mig träffar verket särskilt starkt då jag själv är uppvuxen i grannlänet. Men under min uppväxt på 1990-talet var den samiska historien knappast en del av den lokalhistoria jag mötte i skolan eller på det lokala museet. Ämtings verk blir en påminnelse om hur nära en historia kan finnas utan att bli en naturlig del av berättelsen om en plats.

Mot bakgrund av Sanningskommissionens slutrapport blir Aerpiemaahtoe en särskilt angelägen utställning. Det handlar om historiska oförrätter – men framför allt om kunskapen som överlevt dem. 


Erika Sahlqvist


1. Julia Rensberg, Dubpene gaskene, 2025. Foto: Jean-Baptiste Béranger.
2. Elme Ämting, Sjeltie 1725, 2025 [Åsele 1725]. Foto: Jean-Baptiste Béranger.
3. Sissela M Bergh, Tråante voenen, 2025/2026 (tillhörande Trondheimsfjorden). Foto: Jean-Baptiste Béranger.
4-5. Installationsvy Aerpiemaahtoe. Foto: Jean-Baptiste Béranger.

Visa alla artiklar inom Konst / Utställning