Ruben Risholm, Längtan, avståndet och såren vi får på vägen, 2022. Foto: David Eng

Konst / Utställning

Skog, mystik, alkemi och hantverk på imponerande Spring Break

Samlingsutställning
Spring Break
Galleri Thomassen
2023.03.18–2023.04.11

Göteborg: På Galleri Thomassen pågår utställningen Spring Break. Ett 40-tal konstnärer ställer ut, många av dem oetablerade. Art Notes Ida Therén kan inte sluta imponeras.

På Galleri Thomassens årliga vårutställning ställer dryga 40-talet konstnärer ut, de flesta studenter eller precis i början av sin karriär. Allt är till salu, ofta till mycket förmånliga priser – särskilt bland studentkonstnärerna.

Spring Break intar flera rum utspridda över två våningsplan i Thomassens lokal inte långt från Avenyn i Göteborg. I ett hörn längst in står Ruben Risholms träskulptur Längtan, avståndet och såren vi får på vägen, som för tankarna till såväl Lena Cronquists ensamma barn som till Bror Hjorths grovt tillyxade verk, där det ofta går att ana hur verktyget slagit emot träet. En flickas olika huvuden, eller kanske masker, har fallit av och ligger omkring henne på golvet. Materialen är ek, alm, fågelbär och ask. 

I närheten hittar vi det drömska, liggande textilverket Du kan vila här av Pauline Nolegård, som för tankarna till sanddynerna längs den svenska västkusten och semesterosande harmoni. Objektet tycks leka med idén om populära mattor från Ikea och liknande varumärken, men drar det kommersiella till sin spets. ”Mattan” höjs till en annan nivå och förvandlas liksom inför ett barns drömska blick från ett vardagligt objekt till abstraktion – och till konst. Det blir en plats som man, precis som titeln antyder, vill vila i. 


”Jag begriper inte hur det går till rent tekniskt, men det är oerhört fascinerande att betrakta hur verket rör sig framför en i en nästan alkemisk process.”

Ida Therén


I sitt skimrande, färgskiftande verk Green (samt det liknande Green to lilac) förvandlar konstnären Juri Markkula ett polyuretanobjekt – en tillyxad plastbit – till något magiskt där de reflekterande färgerna, beroende på från ur vilken vinkel man betraktar verket, går från snäcklikt grönskimrande till rosa. Det är gjort med ”Green Interferenspigment på polyeretan” och jag begriper inte hur det går till rent tekniskt, men det är oerhört fascinerande att betrakta hur verket rör sig framför en i en nära på alkemisk process.

Det drömska temat fortsätter, liksom närvaron av skog och jord. Kanske är det en längtan bort från skärmar och allt tekniskt som avspeglar sig? Konststudenten Sturla Magnússon visar en serie trästubbar: Tree Stump 2–4, där en ser ut att vara gjord i något som liknar könshår, en annan i brons och en i plast. 

Den svensk-brittiska konstnären Diana Agunbiade-Kolawole behandlar i sitt verk Assets I-III frågor kring arv och ägodelar (assets), och visar bland annat bilder i silvergelatin-print av sitt avklippta hår och sina tänder. Verken vill uppmärksamma de fysiska objekt som vi har tilldelats, äger och bär på – som vi måste sköta och ta ansvar för trots att vi aldrig har bett om dem. 

I Elinor Silows Flicka i pyjamas,  som påminner om en skrämmande medeltida djävulsfigur, rör vi rör oss mot sagans och mystikens värld. Den märks även i den skulpturala scenen av Emma Amal Khanafer, som leker med ett av Nils Dardels mest kända (och i försäljningssiffror även dyraste) verk Vattenfallet från 1921. Hon har skapat ett lekfullt, dockskåpsartat objekt: en skulptur där vattnet rör sig ner längs en bergsvägg och figurer interagerar i olika mänskliga draman vid dess sida, övervakade av en stor gapande djävulsliknande man/djur/gud. 

Jag skojar med mitt sällskap om att hela utställningen är som Göteborgs helt otroliga restaurangscen: allt håller generellt väldigt hög kvalitet. Jag vill nämna nästan alla medverkande men det skulle ta upp orimligt mycket plats. Några fler namn bara helt kort: Charlotte Malmenholts fascinerande ljudkonst i Uppe på berget, Anna Österbergs fina vardagliga keramikskulpturer, och Viktor Nilssons koboltblå skulptur Las Médulas. Utställningen pågår till den 11 april, missa ej!


Ida Therén


Ida Therén är författare till den kritikerrosade romanen Att omfamna ett vattenfall (Natur & Kultur, 2020) och kulturkritiker. Tillsammans med musikern Pontus de Wolfe driver hon podcasten Kulturbarnen om aktuella frågor kring kultur och nöje, och om livet som kulturarbetare.


1. Ruben Risholm, Längtan, avståndet och såren vi får på vägen (detalj), 2022
2. Pauline Nolegård, Du kan vila här u.å.
3. Juri Markkula, Green, 2015
4. Sturla Magnússon, Tree Stump 2-4, u.å.
5. Diana Agunbiade-Kolawole, Assets I-III u.å.
6. Elinor Silow, Flicka i pyjamas, u.å.
7. Elinor Silow, Begär, u.å.
8. Emma Amal Khanafer, Parafras Dardel Vattenfallet u.å.
9. Charlotte Malmenholt, Uppe på berget, u.å.
10. Anna Österberg, Vardag, u.å.
11. Viktor Nilsson, Las Médulas, 2021
12–22. Installationsbilder, Spring Break, Galleri Thomassen 2023
Foto: David Eng, courtesy: konstnärerna och Galleri Thomassen

Visa alla artiklar inom Konst / Utställning